
Det brukade inte alltid vara såhär. Det fanns en tid då de två sidorna av vår värld tycktes vara enade, och vi kunde stå sida vid sida som bröder. Vi delade samma utseende, vi delade samma ideal och vi delade ett gemensamt syfte, att skydda Tower of Eternity. När de misslyckades, så förstörde de allt. Vår värld och vårt folk slogs i spillror.
Denna halva av världen kallas för Asmodae, och tillhör oss Asmodians. Efter händelsen känd som Epic Cataclysm så anpassade vi oss till att överleva i mörkret, tillsammans med de okända varelser som delade vår hemvist. Varje dag bjöd vår ogästvänliga värld på nya lärdomar, öppnade våra ögon för nya möjligheter, och gav oss den orubbliga styrkan att återigen kunna bygga upp våra liv. Vi har uppnått så mycket, och lärt oss så mycket, genom de umbäranden som tilldelats oss. Det är inte varje dag som du får chansen att börja om på ett nytt kapitel så som vi fick, för att kunna rätta våra tidigare misstag.
Mitt namn är Kineas och att jag är en Daeva, ett resultat av konflikten med Balaur. Mitt folk har gjort allt det nödvändiga för att kunna säkra en plats i Atreia och vi kommer att ge allt för att försvara det som rättmätigt tillhör oss. Om det är krig som Elyos längtar efter, då är det krig som vi kommer att ge dem. Fredens tid är sedan länge förbi och allt som återstår är våran hämnd.
Det är min plikt att lägga alla korten på bordet. Jag har skrivit denna dagbok för att minnas de år som tagit oss till dagens läge, så att den som läser detta kan förstå vilka det är som bär ansvaret.
Läs vidare, och lär dig vad det innebär att vara Asmodian!
Kapitel 1 och 2: Ett flyktigt paradis, En ondskefull skapelse
